"Jag vaknar av att en vårvind vänder bladen.
Solen står som ett rakblad på fasaden,
mitt emot mitt öppna fönster
och ingen annan syns till.
Tänk dej, stå i pyjamasen och se
kalla, kalla kristaller smält, smält ner.
För solen lyser utanför
och skuggor målar mönster
och vintern dör."
Så var ungefär denna dag. Solig varm och härligt vårfin. Dock kanske inte lika mycket dripp-dropp som innan, men 5-7 plusgrader var det iallafall. Skönt att våren är här. Helt otroligt att tiden ständigt går fortare... fortare... och fortare! Det går som på räls typ. Skrämmande och spännande på samma gång. Hm.
Idag hade jag ju tänkt göra en hel del saker. Men det blev inte så mycket av det faktiskt. Det var nog inte pga låg ambition, för det hade jag inte... men särskilt engagerande var den nog inte idag. Jag kom väl av mig. Skickade ut en tanke till ett annat plan, tittade på för många You Tube-klipp och Wiki-texter och diverse underhållning på "Burken". Happ. Så går det. Men jag är nöjd ändå! :)
"Två timmar kvar,
jag har äntligen tagit mej
in i en annan värld.
Det är två timmar tills dom tänder i taket
men då är jag inte här.
Var har du varit i hela mitt liv
eller under hela min kväll.
Under klänningen tar hon små kliv,
hon kliver närmre och närmre mej.
Och jag vet inte varför hon ler när hon håller i min hand,
men jag ser att hon vet att hon är med i leken.
Och jag är allt du vill ha!"
Och denna dag fick nog många toner från p3, men mest nog från Jakob Hellman. Asså ibland när jag lyssnar på äldre musik så undrar jag om jag inte föddes i fel årtionde? Hehe... missförstå mig inte. Jag diggar 87 fett nice, men det finns så mycket bra musik från äldre dar - att man undrar hur det skulle vara att leva på the old time. (Och i det här läget menar jag att kunna minnas den tiden. Haha... hans storhetstid var från ca 89-början av 90-talet och jag var mellan 2-4 bast. Mycket som jag minns då? ;)
Jakob Hellman, här, vill jag påstå är som unik. Hans texter är kanske simpla, men om man bara tittar närmare på dem så kan man se att många rader är djupa. De har så mycket mer mening än vad ord kan beskrivas.
Kolla bara på denna, två bitar av min favoritlåt, "Hon har ett sätt":
"Hon har ett sätt att säja: "mhmm",
jag inte trodde fanns.
Och hennes kläder följer inga enkla lagar om obalans.
Hon har små band runt sina handleder och andra i sitt hår.
Hon är en så'n man skulle vänta länge på om man fick chans.
Hon har ett sätt att flytta höfterna försiktigt när hon går.
Hon har ett sätt att le som bara jag för- bara jag förstår."
"Och fråga efter hennes namn tror jag inte att jag ska.
Jag är lite rädd att hon ska heta nå't som inte låter bra.
Jag skulle gärna gå och hålla och ha sönder hennes hand. (<3)
Jag skulle ännu hellre göra nå't, ja göra nå'nting jag kan."
(Dear Jakob, I understand you completely.. ;J)
Han är nog verkligen stamfader (eller inspirationskälla) till många musiker och artister idag. Det förvånar mig inte om herrarna Hellström och Krunegård har snott ett "riff" eller en och en annan röstklang. Hihi... jaasiii. ;)
Och OJ så förvånad jag blev när jag kollade på Wiki om denne Hellman. Ha! Killen är född i Vuollerim, Norrbottens Län! Haha... det samhället som vi med skolan (när jag gick i ettan på lågstadiet) var och besökte... i deras... vad ska man säga? Urbefolknings/äventyrs-område? :)
"..Men idag har jag suttit timme ut och timme in, inne här.
Jag har suttit förlänge för alla små begrepp blir svåra o hålla isär.
Jag har suttit förlänge för att allt som är kvar här är ett fotografi.
Och alldeles utanför flyger hela livet förbi.."
Ja inte blev det mycket gjort idag. Men tvätten blev iallafall upphängd (och rejält omskakad... haha... mamma är för söt!) och disken diskad. Var ordentlig och steg upp i tid... i tid för att sedan äta en hygglig och delikat Ris och Korvstroganof-tallrik. Mumma! Det var den rätten som jag och pappa exprimenterade med i tisdags... var riktigt kul! :)
Jag och Adrian besökte Lucias krypin och gav henne mat. Frasse var oxå med på ett hörn. ;) Följde mina avsnitt av 2 diverse program på tv och blev sugen på en bulle... men avstod.
Senare när det blev dags för middagen så kokade jag palt till moi y madre und padre. Det var väl då som jag lyssnade på Jakob som mest tror jag. Jag "föll väl in för samma gamla törst. Huvudstupa med hjärtat först". Det är väl en bra beskrivning på mitt dåtida och säkert föralltida' svärmeri? Suck... den där kärleken...
Medans palten kokade och morötterna blev hackade dansade jag vidare på kökets golv. Jag måtte kanske vara galen, men solens glimtar från altanfönstret och in i mig gjorde mig lycklig. Jag hoppas då att "jag har ett sätt att le som bara någon för- bara någon förstår". Med musiken på härlig volym och Hellmans toner som uttrycker språk som Izza förstår, så vill jag tro det.
Dock så kom päronen hem tidigare än beräknat så Hellmans sätt att sjunga fick avbrytas. Men de fortsatte vidare i hjärtat! :*
-----------------------------
"Om han var min,
om det var jag,
skulle jag ge,
ge mina da'r.
Men han är inte,
det är klart,
nå'nting man har.."
(en önsketanke kan man väl ha?)
Love, Izza
4 kommentarer:
VA! klagar du på Krunegård? ;) hihi
Saknar dig KRAMIS
Nej nej... det var ingen klagan... haha... lät det som det? Det var det då inte tänkt... ;)
Saknar dig Big Time! :* Puss!
You have the best musiksmak my love!
Hellman-en dröm för örat :)
(Gissa vem som också till slut har fallit ner i bloggträsket? elinalskar.blogspot.com ;) )
Tack! Du med! Hehe.. :*
Nej men så trevligt med en Elle-blogg! Det är faktiskt inte bara nördigt och internationellt välbekant med att ha en blogg. Det är roligt oxå! ;)
Skicka en kommentar