På jobbet

Hallåjsan! (Ett typiskt mamma uttryck som får välkomna ett nytt blogginlägg).



Har idag jobbat och jag måste bara säga att SKÖNT det är att vara hemma. Själva jobbardagen var väl inte direkt pest och pina, men att jobba till 16:45 tar på krafterna. Inom detta yrke. Och fatta... imorgon nalkas 7-21 passet (iiiii..), hur ska det gå? Nåväl skönt att man kan besöka Farmor som förhoppningsvis bjuder på hennes speciella och enkla gourmet-mat och hennes otroligt unika soffa!! (zZz...) På ett sätt längtar jag.



Var med om en s.k. fallrapport idag. M hade bråttom på toaletten och kunde inte vänta. Höll just på att "gå på toa" när jag kom. Jag backade ut rullstolen så hon fick komma till "svävaren" (hjälpmedel). Men när hon väl skulle stiga upp satt hon alldeles för långt fram i stolen, och hamnade i en sådan ställning att hon inte kunde resa sig upp. Hon var halverst redan nere. Jag kunde inget annat göra än att förskicktigt hasa ner henne på golvet och såg till att varken rygg, armar eller huvud slog i golvet. La sedan kuddar runt om henne för bekvämlighetens skull och tillkallade på hjälp av mina kära kollegor (i stil som "Victor Charlie Charlie"!!) ;) Resten gick snyggt, strålande och professionellt. Dessa lyftkranar är så fascinerande. Utan dem - ingen smidighet. Fattar inte varför de kom så sent till världen. Dom måste ju verkligen ha fått slita in the old days. :O



Men känslan att få sluta för dagen var incredible. Fatta när man öppnade ytterdörren och kände smaken av fräsch juli-luft. Så gott för själen!

På hemvägen blev det lite sing along song med the Westlife guys. ;) Kanske inte mina favoriter, men deras melodier är ju lite klämkäcka och texterna i sig är ju nästan för lätta att sjunga med till. Och ÅH så härligt det var att kunna sjunga igen. När man var förkyld tidigare så klarar ju inte rösten refrängen (Hihi.. fyndigt Izza!) så man fick vänta. Men okej... rösten kanske inte var helt återställt och de högre tonerna satt inte än men det gick bra ändå. Och så väntar jag på Mr Slempropp ska sluta våldgästa min hals och spotta ut sig själv! (Too much info... I Know!) Då kan man kalla sångfågeln ett faktum. (Eller?) ;D



Dagens hjälte: Sigge. (Som hjälpte mig med all disk trots att jag inte bad om det och vid ett tillfälle då jag var alldeles själv på C1. Yiaix! Men det gick bra... ;)



Ikväll är det förutom blogg och surf la net, filmen jag har väntat på: Tuck Everlasting! Tror att det kan bli en höjdare. ;)



Let's chillin' shall we? Oh yes we shall! :DD



Kärlek i massor! Kram //Izza - som bara är så otroligt glad och välsignad denna kväll. Jag vet nog vem som använder mig... haha... puss! :*