Nu är jag hemma! Välkommen Hjem!
Jag kom hit igår kväll med flyget. Då, alltså igår kväll, så kändes det så overkligt att vara tillbaka till Svarttjärn. Det kändes lite som om jag har varit borta i en drömbubbla och nu var tillbaka till verkligheten. Nu menar jag inte att jag inte har levt i nuet i Jönköping. Det är bara två världar som jag kände att de krockade. Först att på samma dag bli bjuden på pannkakslunch på Råslätt till att sitta i kökssoffan och skratta till mammas Zakarias-imitation i form av frasen: "Duttduttiruttrutt!!". Jag kände verkligen att det fick ta sin tid att smälta allt. Jag kände mig kanske lite dubbel. Dels så kändes det som jag nyss var hemma. Nästan allt är ju precis som vanligt. Men samtidigt kände jag oxå att det var ett tag sen jag var hemma. Den här hösten har det ju hänt mycket i mitt liv, i och med att jag började studera på ny ort. Jag undrar om jag, vid kvällskvisten, fick en identitetskris? Vem är jag och var är mitt hem? Men mestadels så var jag nog trött och känslig och behövde sova resrurschruset av mig. Det var nog det.
Nu idag har jag träffat Adrian och Zackarias. Det var spännande då jag knackade på deras dörr! Skulle de känna igen mig? Jag visste ju att Adrian skulle göra det, för han är ju 3,5. Zackie som är 1,5 var mindre troligt. Jag gick in och gjorde entré. :D Med förtjusning så såg jag att Adde pekade mot mig och smilade. ^^ Glad i själen blev jag! :) Har saknat dessa små töta såå! Zackie kände väl inte igen mig helt. Men till min andra förtjusning så blev han inte så där tvär-blyg som många barn kan bli. Utan efter ett tag så började han skratta hej-vilt och vi började skoja med varann. Adrian kom sen ihåg att vi brukade köra Fem Små Apor och demonstrerade med händerna och ville att jag skulle sjunga den. Sen resten av tiden hos Birgerssons så fick jag bla. se hur bra Adde har blivit på att spela "Svart Bil" (data spel som A har gett ett nytt namn till.. vet ej vad det riktiga namnet är) och hur Zackarias proppade ner två flaskkorkar i en nappflaska när han och Miranda "diskade"(vs. badplaskade ;).
Sen på kvällen var alla hemma hos oss när Karro och Peter kom hem. Alla damer såg sen på den nya Emma-serien, medans herrarna språkades vid i köket. Så steriotypiskt.. men vad ska man göra? :D Marcus har kommit på ett nytt namn åt genren Kostymdrama, nämligen "Klänningsäventyr". Så sant. :) Kanske oxå polisongdrama, ett synonym komplement? Hehe.. kärt barn ska ju ha många namn! :)
Nej, nu ska Izza göra sig redo för sängen och sen ska jag framöver bara njuta och ta in varje sekund av jullovet. Inte för stress och panik, utan istället för sann och go julefrid.
Som en klok herre sa: "God Jul, Isabelle!"
Kram och Kärlek
1 kommentar:
Jag vill oxå se Emma!!
Skicka en kommentar