Hej!
Åh, vilken feel-good dag det har varit idag! (Trots snöblasket) Mina kollegor är nöjd med mitt jobb på praktiken, efter första halvlek. Träffade underbara Natta, Cathrin och Gabriela från klassen och vi pratade igenom hur det går för oss alla på våra praktikplatser. Allt fler är nöjda med platserna! Bra! :)
Sen for jag på Brasa(k)-möte på Pingst och träffade bla Sara och Gong (från klassen) och vi pratade länge om allt från praktik, thai-restaurang till bugg. Själva mötet var bra! Fick en klump i magen av en viss orsak men jag fick sedan en sån glädje och lugn med lovsången att jag fick sparka undan den dåliga känslan.
Åh tack Gud! Tack Gud för att jag fick en underbar tid där att bara få umgås med dig. Du ser mig som jag är och du vet vad jag behöver. Du styrker mig och leder mig steg för steg på den rätta vägen. Inte den deppiga, jobbiga vägen - utan du vänder mig och siktar med fokus på FeelGood-vägen. Trots att livet inte är en dans på rosor eller att vägen skyms undan eller att jag ramlar på en annan väg, så hjälper du mig alltid upp och tar min hand. Vad skulle jag vara utan dig? Vad skulle världen vara utan dig? Vi behöver dig mer Gud än vad vi själva förstår. Vi tror att vi klarar oss så bra själva. Och det kanske vi gör. Men vad gör vi om livet faller sönder, vi blir maktgalna eller är så otroligt egoistiska. Vars finns då våran Back-up, vår Oas och vår Vän? Jo inte så långt borta än vi tror. Han finns överallt och han omsluter oss på alla sidor. Han håller oss helt i sin hand. Inte i en auktoritär hand utan i en hand av kärlek. <3 Det är underbart. :)
Åh jag skulle skriva hur mycket som helst. Men detta är bara ett axplock av vad Gud gör för oss. Just nu kan jag bara säga att: Jes' jag älskar dig. :)
Tack Gud för alla vänner. Jag ber att de ska ha det bra och de ska utvecklas av vad de gör just nu. De är mina änglar och Tack för att du har skapat dem just som de är! :* Välsigna dem alla.
God bless tho' friends of mine.
kRaM//Isabelle
Ps. Tack för bilden! En flicka går på en gata. Ensam kallt med snöväder. Frustrerad över en kanske dold olycklig känsla. Medans hon går syns skuggor omkring henne. Men det är inga vanliga skuggor. Hon knyter sina händer. Känner att att någon tar i dom. Hon fortsätter gå och hon ser att två män håller i hennes händer. De blir fler och fler. Det blir flera som går bakom henne. Alla är knutna till henne på något sätt. Det är bara en hand i varsin av hennes händer, men hon känner desto fler beröringar. En har en lång svart rock, en annan klarblåa ögon, en har ett vemodigt men tröstande blick och en annan har en längtan framåt. Alla fortsätter framåt på gatan förbi gatubelysningen. Hon känner sig starkare. Hon behöver det här stödet. Det här hjältemodet. De hjälper henne att fortsätta gå. Inte sluta ta steget framåt. Att mot den riktningen se målet. Och förstå att det aldrig kommer att bli försent!!!! :´)
Hon undrar om dessa varelser är änglar? Jordeänglar utan vingar. Änglar som förstod hennes sorg. Änglar som kanske inte var perfekta, men som kämpade för hela kärligheten. Det Goda! Det älskvärda. Ja, de var nog det. .Ds
"När musiken är slut och allting dör ut,
ja då kommer jag.
Jag vill bara ge något värdefullt som välsignar Dig.
Du som är min kung, vad har jag att ge? Mina ord tar slut.
Fastän jag är svag, ger jag allt till dig, varje andetag
Jag vill ge mer än en sång,
för en sång i sig själv är inte det Du vill ha.
Du söker djupt inom mig,
bakom tankar och ord, in i mitt hjärta Du ser.
Jag vill tillbaka till hjärtats lovsång
och den handlar om Dig, bara om Dig Jesus.
Förlåt mig för vad jag gjort den till
när den handlar om Dig, bara om Dig Jesus"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar